Ja, jag hade ju telefontid med läkaren, Cecilie, i torsdags. De hade haft konferens ang mig häromdagen och alla var eniga om att jag ska få gå kursen.
Va gla jag blev, äntligen kanske det kan bli nån förbättring. Jag kommer aldrig bli smärtfri, det inbillar jag mig inte, men jag kan få hjälp på traven...änteligen!
Hon satte även in Cymbalta som vi pratat om och jag började med den i fredags. Nu håller vi tummarna att jag slipper jobbiga biverkningar.
Kursen börjar i slutet av augusti och håller på i 2 månader. Fram till den börjar får jag klara mig på egen hand. Det har jag ju gjort i många år innan så några månader till ska nog gå bra.
Om några veckor ska jag på återbesök och träffa psykologen (som är min kontaktperson, såklart, vem ska annars vara kontaktperson till knäppgöken) och arbetsterapeuten för att lägga upp en rehabplan.
Visst låter detta kanon?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar