Jag tar några minuter här mellan mina blodtryckspatienter och skriver ett inlägg om självbild.
Ni som läst här ett tag nu vet att min uppfattning om mig själv inte är så bra. Vissa säger att den är skev, kanske är det så men för mig är det jag ser verklighet.
Min känsla av att det jag ser av mig själv inte är "så som det ska vara" blir inte mindre av att samhället visar bilder av hur "man ska vara" och jag passar inte alls in i den mallen, på något sätt. Jo, jag tycker om att hjälpa människor men annars passar jag inte in. Eftersom jag är som jag är så är det såklart utseendet jag hakar upp mig på.
Vi matas varje dag med bilder på hur vi "ska se ut", hela tiden, även när vi inte tänker på det.
Många affärer tar in mindre och mindre storlekar till vuxna kvinnor, vem fasen kan egentligen ha storlek 32? Inte jag i alla fall, det är ett som är säkert.
Hur ska man då göra för att kunna sålla och acceptera sig själv som man är? Ja, jag har inget svar, hade jag haft det tror jag att mycket hade varit lättare för mig. Tänk vilken dröm att kunna titta sig i spegeln och inte förakta det man ser.
Igår skrev DN om något helt förfärligt. En modellagentur hade raggat nya modeller utanför en ätstörningsklinik. Vad i hela friden?? Det finns miljontals människor i världen som aldrig kan äta sig mätta, som svälter till döds.
Dessa stackare, som kan äta vad de vill i vårt underbara land, är så sjuka att de måste läggas in för att de svälter sig själva, blir antastade av pesoner som tycker att svält ska vara något eftersträvansvärt. Vad ska man säga?
Ni kan läsa artikeln här.
Titta på bilderna nedan, är det konstigt att jag inte tycker att min kroppskonstitution passar in i dagens samhälle?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar