Nu när Jens varit iväg har Millie fått somna i vår säng och sova med mig hela natten. Kan låta jättemysigt men jag kan tala om att så jävla mysigt är det INTE!
Jag har helt uppenbart en abnormt liten kissblåsa eftersom jag behöver gå upp på toa minst en gång varje natt. I natt när jag tassade upp vaknade Millie (aka mistluren) och bröt ut i fullständigt HYsteriska skrik. Det var ju mörkt i rummet. Hon kommer in till oss varje natt och det är alltid mörkt i rummet. Ja ja, jag gjorde det jag skulle och vinglade in till sängen igen i tron att hon skulle lugna ned sig när jag kom tillbaka. Icke! Hon vrålade med sina lungors fulla kraft att "jag viiiiiiillllllll INTEEEEEE har lampan släckt" och bankade vansinnigt med sina små knytnävar i sängen. Min stubin är väl inte den längsta kl 02.05 och jag fick djupandas för att inte själv börja vråla hysteriskt. Efter mycket om och men lugnade hon ned sig men tro för allt i världen att det blev en god natts sömn efter det. Hon skulle ligga på min arm KLISTRAD mot mig och hålla den andra armen i ett fast grepp, så fort jag försökte röra mig en mm hörde jag mistluren ladda upp igen så det var bara att ligga stilla i en helt onaturlig position...vad gör man inte för sitt älskade barn (ehhhhhh). Ja, denna natten resulterade inte i ett sprudlande morgonhumör kan kontstateras.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar