Diagnos

Igår träffade jag båda mina psykologen. Dels han som jag gått hos sedan en tid tillbaka och dels han på smärtrehab. 

De var rörande överens om att jag har en personlighetsstörning som heter borderline.

Läs detta, det är som om de skrivit om mig och bara mig...

Emotionellt instabil personlighetsstörning (IPS, borderline personlighetsstörning, BPD)

Den som lider av emotionellt instabil personlighetsstörning, eller borderline personlighetsstörning, känner sig ofta deprimerad, olycklig och har ångest. Man kan ha svårt att hantera relationer till andra. En del får kraftiga vredesutbrott. Känslorna kan gå mot leda och tomhet eller skräckartat stegras mot katastrof och övergivenhet. Behandling med bland annat dialektisk beteendeterapi har visat sig ge goda resultat.

Diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning eller borderline personlighetsstörning är ett försök att beskriva ett beteendemönster. Det handlar om mönster av påtaglig impulsivitet och självdestruktivitet, instabilitet i sättet att förhålla sig till framför allt närstående, osäkerhet kring identitet och värderingar, kraftiga pendlingar mellan olika känslolägen och ofta mycket starka känsloupplevelser samt ofta en tendens att skada sig själv som ett sätt att handskas med dessa känslor.
Alla personlighetsstörningsdiagnoser är kontroversiella eftersom många forskare menar att det är mycket svårt att definiera vad personlighet är. Personligheten är ju inte något oföränderligt utan skapas ständigt genom en persons tankar, beteenden och vanor.
Både arv och miljö påverkar risken att utveckla de mönster som beskrivs i diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning eller borderline personlighetsstörning. En inneboende ängslighet, impulsivitet eller känslomässig osäkerhet kan göra en person sårbar för negativa faktorer i omgivningen. Om man dessutom växer upp i en otrygg eller hotfull miljö, eller i en miljö där de närstående inte förstår, bekräftar eller kan handskas med starka känslouttryck, kan det leda till att man utvecklar de beteendemönster som beskrivs i diagnosen.
Ungefär 1 procent av befolkningen uppskattas lida av emotionellt instabil personlighetsstörning. Dubbelt så många kvinnor som män uppskattas vara drabbade.
Emotionellt instabil personlighetsstörning är ingen sjukdom eller egenskap som man antingen har eller inte har. Gränsen mellan sjukt och friskt flyter. Det har också visat sig att de beteendemönster som utmärker personlighetsstörningen inte alls är så stabila som man först trodde. Många av dem som beter sig så att de uppfyller kriterierna för diagnosen när de är i 20-årsåldern hittar sedan mer konstruktiva sätt att hantera känslor och relationer och uppfyller senare i livet inte längre kriterierna för diagnosen.
Emotionellt instabil personlighetsstörning är en diagnos som endast kan bli aktuell för patienter över 18 år eftersom personligheten inte kan anses fullt utvecklad innan dess.
Det är vanligt att personer med emotionellt instabil personlighetsstörning samtidigt lider av andra psykiska problem, som exempelvis depression, ångestsjukdomar, ätstörningar eller missbruk.

Beteendemönster vid emotionellt instabil personlighetsstörning

• Du har svårt att hantera separationer och kan göra stora ansträngningar för att undvika sådana. I nära personliga förhållanden kan du bli krävande och lätt hamna i beroende. Du är rädd för att bli övergiven.
• Hur du beter dig, känner dig och förhåller dig till andra kan svänga kraftigt fram och tillbaka. Du pendlar mellan intensiv beundran och nedvärdering av andra människor, framför allt i nära relationer. Andra kan uppleva dig som ombytlig och opålitlig, känslokall eller aggressiv och dra sig undan, vilket naturligtvis inte gör det lättare för dig.
• Din känsla för vem du är och vilka värderingar, mål och planer du har kan svänga kraftigt.
• Du är impulsiv. Det kommer till uttryck exempelvis genom missbruk av sex, alkohol, droger eller mat, vårdslöshet i trafiken eller slösaktighet med pengar.
• Du kan ha gjort självmordsförsök eller skadar dig själv som ett sätt att hantera obehagliga känslor.
• Dina känslor kan svänga kraftigt och snabbt. Du kan reagera med väldigt starka känslor på det som händer dig. Känslorna kan gå mot leda och tomhet, nedstämdhet och ångest eller skräckartat stegras mot katastrof och övergivenhet. Du har en tendens att agera utifrån dina känslor.
• Du känner kronisk tomhetskänsla.
• Du kan ha svårt att tygla känslor av ilska och kan ha problem med att du uttrycker dig aggressivt.
• Du kan ha overklighetskänslor, utanför kroppen-upplevelser och/eller minnesluckor som inte är alkoholrelaterade. Om du upplever psykotiska episoder är de oftast korta och präglas av förföljelsetankar.

För att diagnosen ska bli aktuell måste du uppfylla fem av ovanstående nio kriterier. Vilka svårigheter man har skiljer sig åt från person till person och har att göra med på vilka diagnoskriterier tyngdpunkten ligger.
Det är vanligt att personer med emotionellt instabil personlighetsstörning lägger all kraft de kan uppbringa på att fungera i arbete eller studier och att svårigheterna därför inte märks utåt. Ofta märks problemen framför allt i nära relationer och i svårigheter att ta hand om sig själv på ett bra sätt när man är ensam.

Egenvård vid emotionellt instabil personlighetsstörning

Att lida av de beteendemönster som beskrivs i diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning eller borderline personlighetsstörning tyder på att du har en känslomässig sårbarhet och lätt påverkas av vad som händer runt omkring dig, i din kropp och ditt medvetande. Du kan ha haft den här känsligheten sedan du föddes eller fått en ökad känslighet på grund av svåra upplevelser.
Att du har en känslomässig sårbarhet betyder inte att det är fel på dig. Många människor är känslomässigt sårbara och lever ett bra liv ändå.
Det första steget för att börja ta hand om dig själv på ett bra sätt är att acceptera att du är en känslig person som behöver ta väl hand om dig i vardagen och vara noga med att så långt det är möjligt hitta miljöer som är stödjande och stabila. Detta första steg av acceptans kan vara mycket svårt och ta lång tid, och om mycket självhat finns där som ett hinder kan du behöva en terapeutisk kontakt för att över huvudtaget kunna påbörja processen.
För att minska sin känslomässiga sårbarhet gäller för alla människor att ta hand om sig själva på följande sätt:

• Ha så regelbundna tider som möjligt.
• Äta tillräckligt och regelbundet och dricka tillräckligt med vatten eftersom obehagliga känslor ofta förstärks när man är hungrig eller törstig.
• Sova lagom mycket och på så regelbundna tider som möjligt. Läs gärna mer i artikeln God sömn bäddar för hälsa.
• Undvika droger och alkohol eftersom de gör det svårare att reglera och hantera obehagliga känslor på ett konstruktivt sätt. Av samma skäl är det även viktigt att att undvika de typer av lugnande läkemedel som kan vara beroendeframkallande.
• Motionera lagom mycket. Forskning visar att motion, och framför allt konditionsträning, är ett av de bästa sätten att minska ångest, nedstämdhet och andra obehagliga känslor. Om du har en tendens att motionera för mycket och driva dig själv för hårt blir rådet förstås i stället att minska ned på träningen till en lagom nivå. Läs mer om vad fysisk aktivitet kan göra för kropp och själ i artikeln Rörelse är livsviktigt. 
• Så långt det är möjligt försöka bygga goda relationer till andra och fokusera på relationer till människor som behandlar dig väl och accepterar att du har en känslomässig sårbarhet och andra svårigheter. Personer med emotionellt instabil personlighetsstörning påverkas ofta extremt mycket av relationerna till sina närstående.
• Det finns forskning som tyder på att åtminstone en del personer som fått diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning eller borderline personlighetsstörning mår bra av mer intensiva relationer med hög grad av känslomässigt engagemang.
• Många med emotionellt instabil personlighetsstörning kan ha god nytta av meditation eller andra former av träning i medveten närvaro/mindfulness för att hitta sätt att förhålla sig till sig själva, sina tankar och känslor. Det kan dock vara svårt på egen hand och då är det bra att ha en terapeut som stöd. 

Tack och hej!