Dessa helger när Millie är hos sin pappa ägnar jag åt att träffa vänner och svira. Känns som om jag är tillbaka till tiden när jag och Linda pluggade ihop och festade hela tiden. Kanske jag festar för mycket... Det må så vara isåfall. Större delen av mina vardagar är jag ledsen, uppgiven, frustrerad, tom, orolig, arg och trött. Jag behöver dessa helger för att släppa och kunna ha någon form av kul. Missförstå mig inte, jag njuter varenda sekund när Millie är hos mig, men efter läggdags är det bara jag och mina tankar här.
Peace
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar